onsdag 23 september 2015

Pausa gick sådär

Sitter i min fåtölj, har min hemmadag på onsdagar men är mer sjuk än frisk. Förkyld, ont i huvet, trött på livet och ätstörningen. Mätt redan innan frukost och totalt utan någon styrförmåga just nu. Läser om och om igen i "Mattillåtet" Gisela van der Sters motivationsbibel. Förstår men vill inte förstå. Tänker men min hjärna vägrar samarbetet. Det är en tung morgon.

Om du har en blydank i fickan och försöker springa…det går inte. Om fötterna är sammanlänkade med bojor kommer du inte heller vidare. Just nu allt på en gång.

Hur ska jag hitta en liten tråd att börja dra i? Jag känner mig själv, jag är så medveten om att en liten kil in i mörkret kan ge tillräckligt med ljus för att perspektiven ska ändras…just nu…blicken scannar av verkligheten. Hoppet får inte dö.

2 kommentarer:

  1. Be någon läsa ett kapitel om dagen för dig. Det ät svårt att läsa och förstå när kroppen är i svält.

    Läs igen och igen. Det fastnar, och när du klarar att ta beslutet att VERKLIGEN äta och du kan gå upp i vikt kommer du också att kunna tänka mer, ta åt dig information och slippa alla virusgrejer kroppen drabbas av.

    Bra att du kämpar på - ta små steg i taget Du kommer greja detta.

    Många hälsn
    anorexiamamman.com

    SvaraRadera
  2. Hoppet dör aldrig. Du klarar det här.
    Kram!

    SvaraRadera