torsdag 22 oktober 2015

Känna pulsen



Dricker te och tänker på helgen, det kommer bli intensivt. Hjälpa till med en flytt, träffa familj, utsätta mig för press. Har gruvat mig för blickarna, de där som liksom stannar upp en millisekund längre än brukligt, söker sig tillbaka och drar slutsatser. Min känsligaste punkt - att bli dömd, ogrundat och hårt.

Jag måste säga det rakt ut. Jag är skiträdd, och jag samtidigt känner jag att jag inte vill backa. Kan inte vika undan, dölja och vägrar känna skam. Trots att det är svårt att tala om det är jag ändå hyfsat stolt över att vara beredd. 

När jag läser mina ord förstår jag att det är luddigt, men jag känner att jag måste uttrycka mig så för att inte lämna ut dem som inte valt själva.

3 kommentarer:

  1. Vad är du rädd att blickarna ska innebära? Varför tror du folk kommer att titta på dig och bedöma? Håll huvudet högt och var stolt över dig själv!

    SvaraRadera
  2. Du kan alltid gå med rak rygg, du vet sanningen.

    Och för att tala om något helt annat, men ändock så viktigt - vilken fin mugg du har där!

    SvaraRadera
  3. Blickarna är de samma som jag själv ger. Därför vet jag. Den sanningen som ögonen tolkar kanske inte är adekvat, men det är likväl en bild som någon ser.
    Tack för stödet, jag ska sträcka på mig <3

    SvaraRadera