måndag 8 februari 2016

Strategi

I mina ben brinner det av rastlöshet, jag kan inte ta det lugnt. Försöker andas och vara i stillhet, det är helt omöjligt. Går från det ena till det andra, hundpromenad till stavgång, te till kaffe. Blir helt utpumpad av den här kampen, ingen kommer någonsin att segra - alla är förlorare.

Förut, på den tiden när jag åt medicin, då tog jag en tablett. Behovsmedicinen, räddningsplankan, den som tog mig från helvetet in i någon sorts dimma. Nu ingenting. Men ingentingets rastlöshet är just nu bättre än fake-lugn. Jag vill vara närvarande och försöka känna, även om det är ångest och smärta.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar