fredag 29 juli 2016

Har man sagt A får man säga B - uppdaterar

Hon ringer, hör att hon drar en suck av lättnad när jag undrar om jag kan öka doseringen av min medicin. Lättnad som i att det är något konkret hon kan ta tag i. Rafsa ner en ny dosering som jag hämtar ut i eftermiddag, hon har kastat ut livbojen som jag pekade på och det är ungefär så långt vi kommer. Hon undrar hur det går med maten och vikten, jag svarar ärligt inte så bra. Hon undrar när jag ska på nästa bedömningssamtal, jag lämnar datumet. Får en ny telefontid, vi lägger på. Nio minuter har passerat.

Så ser det ut, men the show must go on. Visst?

4 kommentarer:

  1. Bra att du var ärlig!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget annat funkar i långa loppet, visst <3

      Radera
  2. Du har kommit långt! Du erkänner och gör det högt, både här och där. Du fixar detta.

    Ibland ger livet en mer än vad man mäktar med. Ni är sannerligen där. Då är man också ursäktad. Det finns ingen normal människa som bara struttar vidare när livet gett en värsta käftsmällen. Då är det också förlåtligt att inte orka följa riktlinjer. Orka sätta upp mål. Att inte orka hålla kvar eller vara duktig. Då får man släppa taget.

    När det är dags samlar man ihop aska och skärvor, föser ner i en påse och sätter den ena foten framför den andra. Travar på och känner hur man växer. Hur energin återvänder. Att man är på väg igen.

    Du kommer dit.

    <3 syster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dina ord går raka vägen in, jag skriver av dem i min dagbok o läser om o om igen. Tack <3

      Radera