måndag 8 augusti 2016

Hits hard

Jag försöker härda ut. Endast så. Bär ångesten och förstår inte hur jag ska få kontroll över den. Vill inte ta någon benso, vill bara stå ut med att leva. Det enda just nu är meditation och musik. Gående meditation, sätter ena benet före det andra, känner marken vibrera under mina smutsiga Stan Smith. Fungerar en stund och kopplar sen in lurarna i öronen. Lyssnar på Lars Winnerbäck, Hästpojken, allt annat som passar in i min sinnesstämning.

Det slog mig att jag lever som att det finns ett slutgiltigt mål att uppnå. Men ju mer jag funderar desto säkrare blir jag på att det inte är vägen att gå. Vägen måste vara målet, resan på den där knöliga slingriga stigen som leder till ett no man's land, den kan inte vara förgäves.

2 kommentarer: