torsdag 29 september 2016

Drömmer

Det här med sömnen, så otroligt viktigt det är att kunna återhämta sig under de där timmarna på natten. Jag märker ju nu hur extra känsligt allt blir när jag inte kan sova. Ingen idé att ens försöka beskriva hur nätterna ser ut, men det är mycket lite sömn och timmarna hänger inte ihop alls. Beckmörkret när jag vaknar gör min trötthet så mycket värre, men att sova är omöjligt.

Då och då försöker jag bryta de negativa mönstren med sömntablett och insomningstablett. En natt med sex timmar, helst sammanhängande, får mig oftast i lite bättre balans.

Nu byter vi ämne, kan vi inte prata om något roligt? Vid de gemensamma måltiderna på dagvården känner jag ibland att fokus hamnar på sånt som sjukdomen styr oss mot, är extremt känslig för när ätstörningsrelaterade tankar tillåts ta plats. Samtidigt vet jag att i ett mer normalt bordssällskap kretsar samtalen ofta kring mat och måltider, det byts recept och diskuteras råvaror och det borde inte ge mig sådan ångest. Men nu är nu, min verklighet ser ut exakt så idag. Jag måste våga ta den platsen, markera det obehag som just jag känner av ett helt vardagligt samtal, måste känna att även jag kan dela ansvaret för att stämningen kring bordet blir bra. Vi har alla våra egna perspektiv, inget är rätt eller fel, bara olika från person till person.

För övrigt har jag badat lite snabbt, simmade mellan bryggorna, höll på att fångas av de stora vågorna. Två urduktiga kitesurfare var ute precis vid badet, genom bastuns fönster kunde jag sedan följa dem. Ser hur roligt ut som helst, att hoppa upp och kunna sväva fritt i luften av både vågornas och vindens kraft. Om jag skulle vilja testa? Ja, det vore verkligen supercoolt. Some day...

4 kommentarer: