måndag 31 oktober 2016

Över havet

Fallet från toppen är högst. Anspänningen efter ett besök, höll ihop tills en timme före maten. Då rasade allt, ingen luft till mina lungor, inget syre till hjärnan. Benen spagetti och ett hjärta som hamrade hårt och utan kontroll. 

Men jag gör det jag ska, ber om hjälp av den bästa personalen som tar sig tid. Sitter bredvid min säng, stryker handen över min. Det är uppsidan av det här myntet som heter slutenvård. 

Middagen fick ta sin tid, riktmärket är 45 minuter, jag behövde en timme. Men mitt delmål är fortfarande att jobba för att förkorta tiden. Någon minut här någon minut där, till slut kommer jag fixa det. Måste lita på min förmåga, tro kan försätta berg...

3 kommentarer: