tisdag 18 oktober 2016

Välja maten och livet

Hjärna i svält, något händer och tankebanorna snävas in. Stigarna för väl upptrampade, inget utrymme att gå utanför. Följer spåren jag valde senast, dras neråt, fastnar i kvicksanden och mina stövelklädda fötter sjunker ner mot det avgrundsdjupa slukhålets botten.

Ligger på sängen med täcken på benen, min kontaktperson försöker få mig att välja mat för resten av veckan. Efter en halvtimme är listan genomgången, alla dessa val är situationer som i svälten ställs på sin spets, varje portion,varje kolhydrat, riskorn och pastaskruv, potatis och bröd. Vegetariskt eller kött. Aldrig köttet, är inte alls säker på Region Skånes förmåga att välja bra råvara. Linser och bulgur är ju just bara linser och bulgur, jag gör mina säkra val för att något är bättre än inget och alltid kan bli bättre.

Efter frukosten har jag vilat. Sovit. Vilat igen, vilket väl är det som är meningen typ. Sen har jag försökt göra mig iordning också, vilket inte är det lättaste men att acceptera vissa faktum är nödvändigt. Tänk er det höga berget man måste forcera, det är farligt, fyllt av skrevor och hala avsatser men om man klarar av hela sträckan är utsikten milsvid. Obrutna linjer och ljus som vandrar över himlen, stjärnorna på natten och månen i sin bana, på dagen låter solen oss navigera genom tillvaron. Målet är där, höghöjdsplatån där luften ändå går att andas och tankarna klarnar.

Jag tänker att när jag sitter där och ser ut över det jag erövrat ska ingenting kännas förgäves. Allt ska vara värt de uppoffringar jag gjort på vägen och framför mig ligger allt i nuet. Och kanske att nuet inte alltid kommer att vara som bäst, men jag kommer alltid att påminna mig om att alla andra alternativ är dåliga val.

6 kommentarer:

  1. Länge sedan jag kommenterade, men följt dig alla dagar sedan många år tillbaka. Känt mellan raderna hur det har gått utför. Till och med i detta läge,i valet mellan livet eller döden, funderar din hjärna över landstingets val när det gäller råvaror. Du har en lång väg kvar, men inte ska du väl ge svälten chans att vinna över dig? Du kommer klara att följa de nödvändiga direktiven, kanske för all tid framöver. Just alla valmöjligheter i vardagen på egen hand när det gäller mat gett dig utvägen till att förbli sjuk. Se ditt av externa planerade matintag som en medicinsk behandling. Precis såsom mak ska ta sin insulin som diabetiker eller sina inhalationer när man har astma. Utan insulin dör en diabetiker, utan mat dör du! Stora kramar och lycka till!!! Truike ( alias Mis(s)match)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din reflektion, jag vet ju någonstans att det är en sanning att maten just nu är reducerad till medicin. Det blir på ett sätt lite enklare då, och valen blir en aning mer odramatiska. Varje smörgås behöver inte vara den optimala, vilket i vardagen skapat tusen möjligheter nedkokade till ingenting. Här handlar det om att mackan är min medicin oavsett bröd eller påläggsalternativ.

      Radera
  2. Så sant i kommentaren här ovan. Och du, min svägerska var i många år i köket på region Skåne, jag kan lova de har förstklassiga råvaror! Du behöver dem!

    SvaraRadera