onsdag 30 november 2016

Never mind, master mind, control your mind etc etc

Allt går så fort, svänger från himmel till helvete och så tillbaka igen. Vet inte exakt var jag befinner mig just nu, men det har varit en dag med mycket turbulens. Gårdagen som kändes ok blev en natt med bra sömn och fick så en lugn start i morse. Sedan hände något, inte ett dugg säker på vad mer än att jag fick en panikångestattack de luxe.

Kan vi komma överens om att inte använda ordet ångest när vi egentligen menar en mer specifik rädsla? Jag sparar iallafall ångesten till de tillfällen när jag tappar allt. För mig finns inte ångest för att helgen tar slut eller ångest för att jag tycker det är trist att städa eller kila ner i tvättstugan. I min värld betyder ångest att hjärtat rusar, andningen blir hypersnabb, blodet rusar från huvudet, jag skakar okontrollerat och oftast svimmar. Och att rädsla byter skepnad till ångest, jag ser inte en stor björn i skogen som kommer rusande mot mig, jag upplever dock samma känsla men utan det vilda djuret att fly ifrån. Någonting sånt definierar skillnaden mellan rädsla och ångest om jag får bestämma.

Den osynliga faran dök upp, jag gick från noll till hundra inom loppet av några sekunder. Inga strategier av typen ta fram en målarbok, kolla något på Netflix, lyssna på en podcast fungerar då. Helt enkelt för att jag inte ser bordet där pennorna ligger eller var min iPad är. Allt blir en dimma, eller mer som en hagelskur som aldrig viker undan - så är känslan. Idag fick jag hjälp av den underbaraste personalen, som guidade mig igenom det som kändes som tre timmar eller tusen år. Varade kanske fem minuter, sen kunde jag andas igen. Så långt och tungt att ta sig igenom, jag förstår om den som läser inte orkar. Trösten i allt blev ändå att jag kunde känna att jag faktiskt bemästrade eller iallafall härdade ut,

Vilken tur ändå att det fungerar på det viset. Att jag klarar av att bryta, att jag kunde få två timmars permission för att fika med mannen. Det svarta som bytte skepnad till en fin stund med lite kaffe och titta på julskyltning. Jag är otroligt tacksam för att jag fick förmågan, tänker att det är en gåva jag ska vårda väldigt ömt. Sånt som jag cashar in på pluskontot till nästa gång det närmar sig.

2 kommentarer:

  1. Så bra gjort av dig! Skönt att du kunde bemästra det.

    SvaraRadera
  2. Jag orkar.
    Du är väldigt bra på att sätta ord på din upplevelse. Tänker att det kan hjälpa dig att hantera en sådan förfärlig upplevelse?
    Kram min vän <3

    SvaraRadera