söndag 13 november 2016

Same old song

När ångesten blir för stark, när jag valde chokladpudding till efterrätt, när alla tänkbara anledningar att hata och förkasta blir ett spjut. Det går inte att stanna, jag rusar, en dörr slår igen. Pressen är så stark, spetsen går igenom huden, hjärtat pumpar utan kontroll. 

Stop, observe, accept, let go.

Jag blir upphämtad, placerad i bollfåtöljen. Vrider upp volymen, Kent. Högt högt. Ikväll, jag toppar formen, skräcken kommer att vika. Jag ska bara andas lite syre och låta minuterna gå. Sista spelningen börjar 19:30. 

3 kommentarer: